Går KTH i konkurs 2026? Läget är mer komplicerat än så

Vid det här laget är de flesta studenter och lärare på KTH medvetna om att KTH har ekonomiska problem. Färre har koll på orsakerna bakom krisen och vilka konsekvenser detta kan få för utbildningen och studenterna. Mest synligt är KTH:s pågående diskussioner om framtiden för Campus Kista och Södertälje men effekterna är större än så.

För att få en förståelse för hur situationen ser ut så träffade Osqledaren KTH:s ekonomichef Susanne Odung för en intervju:

Intervjun är förkortad och redigerad.

Beskriv hur KTH:s ekonomiska situation ser ut just nu.

— Till följd av den kraftiga inflationen som vi ser just nu så står KTH inför vissa ekonomiska utmaningar. Det är inget som är unikt för KTH, det är många andra organisationer som har de här problemen. Min uppfattning är ändå att de utmaningar som KTH står inför är av den karaktären att vi ändå kan hantera dem.

Vad tror du är skälet för att KTH hamnat i den här svåra ekonomiska situationen?

— KTH har ganska höga lokalkostnader och förhållandevis dyra lokaler eftersom vi finns i Stockholm. Universitetsstyrelsen hade sen tidigare ett önskemål att andelen i förhållande till vår omsättning skulle minska, hade vi kommit ännu längre i det arbetet så hade kanske effekten av inflationsökningen blivit mindre.

KTH har höga lokalkostnader jämfört med andra lärosäten i Sverige. Enligt KTH:s årsredovisning så la KTH 18,2% av sina utgifter på lokalkostnader 2022, medan snittet bland alla lärosäten i landet var enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) 12,2%. Värt att nämna är att en del av lokalerna hyrs ut i andra hand. De kostnaderna ingår i KTH:s resultat vilket får kostnaderna att se större ut jämfört med andra lärosäten. Susanne uppger dock att KTH ändå har en förhållandevis hög andel. KTH:s lokalhyror räknas upp automatiskt med inflationen, och ingen har missat att inflationen ökat kraftigt de senaste åren. 

KTH prognostiserar i budgetunderlaget som Universitetsstyrelsen beslutat om att lokalkostnaderna 2023 kommer öka till 19,8% av KTH:s totala utgifter, en ökning med 141 miljoner kronor över bara ett år. Tack vare lägre än väntade energikostnader väntas dock kostnaderna bli lägre än budgeterat. Universitetsstyrelsens uttalade mål är att minska de totala lokalkostnaderna med 150 miljoner kronor per år.

Men stämmer det att det är bara inflationen som orsakat KTH:s ekonomiska problem? Redan 2019 hade KTH ett negativt ekonomiskt resultat för KTH:s utbildningsverksamhet och det negativa resultatet har vuxit över tid, från −43 miljoner kronor 2019 till −114 miljoner 2022. Enligt KTH:s egna prognoser för 2023 kommer det ekonomiska resultatet för utbildningsverksamheten ligga på −144 miljoner kronor och om inga åtgärder utförs ända ner till −198 miljoner kronor 2025 (KTH:s budgetunderlag 2024–2026). Detta visar att KTH:s ekonomiska svårigheter på utbildningssidan började redan innan den nuvarande inflationskrisen.

1 mnkr motsvarar en miljon kronor. Källa: KTH:s årsredovisningar 2018–2022 samt KTH:s budgetunderlag 2024–2026.

Fram tills nu har vi diskuterat KTH:s resultaträkning, det vill säga flödet av medel in och ut ur KTH. Men för att förstå var oron om konkurs 2026 kommer från så måste vi kolla på KTH:s sparade medel, det så kallade myndighetskapitalet. Redan idag har KTH ett negativt myndighetskapital på utbildningssidan och med det växande negativa resultatet väntas situationen bli ännu värre. Samtidigt finns det en stor snedfördelning mellan skolorna och KTH centralt.

1 mnkr motsvarar en miljon kronor. Källa: Översyn av KTH:s resursfördelningsmodeller 2023

Det finns en stor snedfördelning av myndighetskapitalet mellan KTH centralt och skolorna. Varför är det så?

— Myndighetskapitalet som finns på KTH är egentligen oförbrukade anslagsmedel. Så först har vi en stor obalans mellan forskning och utbildning. Vi har ett stort överskott på forskningen och underskott på utbildningen. Sen är det obalans mellan skolorna och centralt, det finns både plus och minus på skolorna och ett ganska stort ansamlat negativt resultat centralt. […]

— En del av det GRU-anslaget som en skola får är det tänkt att man ska använda man bokar KTH-gemensamma lärandemiljöer. Under pandemin när vi ställde om till digital undervisning så bokade inte skolorna lika mycket lokaler som innan men de fick fortfarande anslagsmedel som om de skulle boka lokalerna. Eftersom det inte skedde lika många bokningar så blev det ett underskott centralt.

Under pandemin ställde KTH om till utbildning på distans vilket hade effekten att bokningen av undervisningslokaler kraftigt minskade. Skolorna betalar för de lokalerna baserat på hur mycket skolan bokat men under pandemin så uteblev den intäkt som annars fungerar som en återföringsmekanism från KTH:s skolor till KTH centralt. Det vill säga, efter att KTH centralt fördelat ut utbildningsmedlen så betalar skolorna tillbaka en del pengar, bland annat för lokalanvändningen. Detta har påverkat myndighetskapitalet inom KTH.

Hur gick resonemangen under pandemin när det blev tydligt att skolorna inte kommer boka på lika mycket lokaler som de gjort tidigare år? Talades det om att det skulle ske en omfördelning på annat vis?

— Frågan var uppe men det var ingen som riktigt tog den vidare av två olika skäl. Det ena var att det var så otroligt mycket som behövde hanteras och det andra var att skolorna lyfte att, ”vi kanske inte bokar KTH-gemensamma lärandemiljöer i samma utsträckning som vi gjort tidigare men vi får en massa merkostnader för att vi behöver ställa om […]”. Det blev ett pragmatiskt beslut.

Osqledaren har fått ta del av resultaträkningen för utbildningslokalerna på KTH campus och man kan tydligt se hur inkomsterna från skolorna kraftigt minskade 2020 och 2021 jämfört med föregående och efterföljande år. Samtidigt ökade kostnaderna för lokalerna.

1 mnkr motsvarar en miljon kronor.

Undervisningslokalerna finansieras också delvis centralt. Innan skolorna ens får pengar för att bedriva undervisning så tar KTH centralt en del för att finansiera centrala funktioner, däribland lokaler. Under 2019 så lade KTH centralt 90 miljoner kronor på kostnader för undervisningslokaler och skolorna totalt 49 miljoner. Tanken är att dessa två strömmar ska täcka kostnaderna men resultaträkningen visar att det inte är tillräckligt. Varje år 2019–2022 har ett negativt ekonomiskt resultat vilket belastar KTH centralt ytterligare.

Så varför är år 2026 på allas läppar? Det är nämligen då som KTH får slut på totalt myndighetskapital om de negativa ekonomiska resultaten fortsätter.

Vad skulle konsekvenserna bli om KTH verkligen fick slut på myndighetskapital? Osqledaren frågade Susanne.

Vad skulle rent konkret hända om KTH får slut på myndighetskapital och samtidigt har ett negativt resultat?

— Om vi backar tillbaka till ryktena som går om att KTH ska få slut på myndighetskapitalet; det är ju om vi inte gör någonting. Och nu gör vi en massa olika saker så att vi inte ska hamna där. KTH som lärosäte är beroende av att vi har långsiktigt goda och stabila ekonomiska förutsättningar. Myndighetskapitalet ger oss förmågan att utveckla oss så om myndighetskapitalet skulle minska drastiskt då är det kanske i första skedet att vi tappar förmågan att utveckla oss. Det är ju allvarligt i sig.

Vi frågade även vad som skulle hända om KTH verkligen inte har några fler alternativ. I ett uppföljande mejl svarade Susanne:

“Det går inte att svara på frågan om vad som skulle hända i de fall KTH uttömt alla alternativ. Den är så hypotetisk att ett försök att svara på den blir ren spekulation. När myndigheter befinner sig i mycket svåra kriser av olika slag brukar det föras en tät dialog mellan myndighet och regeringen/regeringskansliet som sen kan mynna ut i olika åtgärder.”

Även om gemene student inte behöver vara orolig för en konkurs så betyder det inte att KTH:s ekonomiska situation inte riskerar att påverka utbildningen och studenterna negativt. För att få en förståelse för hur resonemangen går på KTH så har Osqledaren kontaktat Anna Jerbrant, grundutbildningsansvarig (GA) på ITM-skolan för en mejlintervju:

Intervjun är förkortad och redigerad.

Beskriv kort din uppfattning om hur KTH:s ekonomiska situation ser ut just nu.

— Av den information jag fått via olika GA-möten så har jag förstått att den är problematisk och att vi alla därför måste anstränga oss för att både öka våra intäkter och samtidigt minska våra kostnader.

Konkret innebär ökade intäkter att KTH det senaste året kraftigt ökat utbildningsvolymen inför hösten 2023. I ett rektorsbeslut som Osqledaren tagit del av framgår det att varje skola fick uppdraget att bygga ut sin utbildning inför hösten 2023. Detta har fyllts både genom ökat antal antagna studenter på programmen men också genom fler fristående kurser. Om du har märkt fler nØllan på campus under mottagningen eller att KTH ger fler fristående kurser i höst än vanligt så är det därför.

Ett begrepp som man kan behöva känna till är ”takbelopp”. Staten sätter ett maximalt anslag som lärosätena kan få för att bedriva utbildning. För KTH är detta 2023 1,33 miljarder kronor. I dagsläget når KTH inte upp till sitt takbelopp så det finns utrymme för större intäkter. 2022 fick KTH knappa 1,25 miljarder kronor i utbildningsanslag från staten.

Under våren 2023 fick skolorna ett uppdrag att öka utbildningsvolymerna för att tjäna in takbeloppet ”utan extra kostnader”. Hur gick ni till väga för att öka utbildningsvolymerna?

— Vi tillfrågade alla programansvariga hur de såg på möjligheten att öka antalet nybörjare utan att undervisningens kvalitet påverkades negativt. Sen frågade alla prefekter samma sak och utifrån det fick ITM:s skolchef (tillsammans med ledningsgruppen) formulera ett förslag på utökade antagningstal för nybörjare höstterminen 23.

Det andra sättet som KTH använder för att lösa sitt negativa resultat är att minska lokalkostnaderna. I våras fick ITM- och EECS-skolorna (som har ansvar för Campus Södertälje och Kista respektive) ett uppdrag att undersöka konsekvenserna av att flytta verksamheten från de Campusen till Valhallavägen och Flemingsberg.

När Osqledaren frågade Anna vad konsekvenserna av en campusflytt vara så hänvisade oss till ITM-skolans rapport som de tagit. Både ITM- och EECS-skolornas rapporter finns på KTH:s publika intranät (intra.kth.se/styrning/campusoversyn) om man är nyfiken.

En oro som många studenter har är att det redan finns brist på studieplatser på campus Valhallavägen och att en campusflytt skulle förvärra det problemet. Både ITM- och EECS-skolornas rapporter bekräftar den oron. Ur ITM-skolans rapport: ”Med en förenklad modell av verkligheten där en student nyttjar en studieplats lite drygt 4 timmar om dagen [...] tror vi att det kommer att krävas ytterligare 200 studieplatser på KTH Campus.” (sida 13). EECS-skolans rapport är ännu mer dyster: ”Ca 570 platser för självstudier [på Campus Kista] kommer att gå förlorade vid en flytt till KTH Campus.” (sida 4).

Rapporterna lyfter också positiva aspekter av en eventuell flytt och det finns en förhoppning att detta kan vara en chans att utveckla utbildningen på KTH. Frågan är om det väger upp de negativa aspekterna.

Ett pågående projekt på KTH är Framtidens utbildning som är en stor satsning för att utveckla KTH.

Tror du att KTH:s ekonomiska utmaningar kommer påverka projektet?

— Jag hoppas verkligen att det hårda arbete vi alla måste göra för att få KTH:s ekonomi i balans, inte medför att KTH:s ledning och medarbetare inte har möjlighet att prioritera det arbete som behövs för Framtidens utbildning också. Just nu finns det dock inga indikationer på att KTH:s ekonomiska utmaningar kommer påverka programmet Framtidens utbildning på ett negativt sätt.

Framtiden för Campus Kista och Södertälje väntas beslutas på universitetsstyrelsens möte 22 november. Först då kan vi veta vad konsekvenserna av KTH:s ekonomiska problem blir för studenterna på de campusen. Självklart kommer Osqledaren att vara där och rapportera så snart vi vet mer.

Men oavsett hur det blir så kommer utbildningen och studenterna att påverkas, på både små och stora sätt. Ingen vill befinna sig i den här typen av situation men i det här läget är det nog bara att härda ut. Det vi som studenter kan göra är att kräva från KTH att det här inte ska hända igen.