Bransch
English
OL Gräver
Underhållning
Aktuellt
Podcasts

Antons Replik på "Svar på replik till artikeln ”Hur woke är KTH?” i OL #2 2019"

Anton Thorell - Authorosqledaren@ths.kth.se

Okra Livia Inkeri-Dimle - Illustratorokra.inkeri.dimle@osqledaren.se

Först och främst, tack för en välskriven replik! Det är inspirerande att få reaktioner av läsare. Sedan kan Dina Oetterli glädjas av att känselspröten varit på service som föreslaget, och är därmed om möjlig ännu mer finkänsliga än tidigare.

Förmodligen är ojämställda inställningar orsaken till att det ser ut som det gör med könsfördelningen när det kommer till professurer – vilket såklart behöver motarbetas – och det är också mycket svårt att vara emot stiftelsen Allbrights mål om att göra näringslivet mer meritokratiskt. Att fasa ut subjektivitet och magkänsla vid rekryteringar och att arbeta emot osakliga skillnader mellan könen i näringsliv och akademi är eftersträvansvärt.

Men, nu handlade inte artikeln i fråga om detta, utan om huruvida slogans med temat ”män är skräp” är rimliga för ett tekniskt universitet att använda år 2019. Det känns fortfarande fånigt, fördummande och förlegat. Vi kan försöka gå igenom varför det känns så, igen.

Kvinnor är och kommer vara en del av utformandet av ”the future”, vilket gör sakinnehållet i The future is too important to be left to men falskt, vilket de som står bakom budskapet såklart vet om. Varför säger man det ändå? Möjligtvis därför att KTH tror att det är edgy och coolt. Men här är haken: Dessa budskap om könens påstått karaktäristiska egenskaper (typ tjejer är bäst, killar är sämst), står tryckta på H&M-tröjor, uttalas av politiker från Kristdemokraterna till Vänsterpartiet, och är budskapet i scenshower som säljer ut arenor vecka efter vecka. Detta har alltså fullständigt omfamnats av majoritetssamhället, av såväl frisören på en småort i södra Norrland som den ekorrhjulslöpande villaförortsmedelklassen och storkapitalisten. Det har alltså förlorat sin edge.

Därför bör vi gå vidare i våra jämställdhetsperspektiv för att bryta ny mark – diskursen kring jämställdhet utvecklas, tro det eller ej[1] – därför bör KTH vara på tårna och försöka hänga med, och därför är The future is too important to be left to men en otrendig slogan.

Man bör lyssna på kvinnor för att få reda på vilka slogans som krävs för att välja KTH, säger Dina Oetterli, precis som att alla kvinnor skulle känna likadant. Men okej, låt oss göra ett tankeexperiment, resurser till en omfattande opinionsundersökning finnes ej: Kommer en tjej som drömmer om en karriär inom tech eller kanske att forska om matematik, lockas mer av ett slappt H&M-feministiskt budskap från 2015 än av något som inspirerar till sakinnehållet i utbildningen? Man får hoppas på det senare.

Det mest uppseendeväckande i repliken är dock något annat än det som behandlats ovan. Nämligen det att Dina Oetterli flera gånger i sin text menar att artiklar som Hur woke är KTH? inte bör få förekomma i studenternas tidning. Osqledaren har flera gånger de senaste åren publicerat artiklar som rör jämställdhet, kvinnor generellt och kvinnliga teknologer i synnerhet, ur olika synvinklar. Flera av dessa med åsiktsinnehåll som Dina Oetterli säkerligen skulle kunna godkänna. Kritiken mot OL kan alltså inte vara att jämställdhet diskuteras för ensidigt i tidningen, utan att jämställdhet bara får vidröras på ett enda sätt. Det är en problematisk syn på åsikter och diskussionsklimat. Ett ämne som är oberörbart, brukar kallas heligt, och dess besudlare kallas kättare – vilka enligt de religiösas logik måste straffas. Detta borde avskräcka alla med en gnutta frihetlig moralkänsla från att understödja heliggörande av åsikter.

Osqledaren är som sagt KTH-studenternas tidning och ska verka för studenternas intressen. Flera olika perspektiv på jämställdhet finns säkert bland studenterna, varför OL också behöver vara öppen för dessa. Trots det Dina Oetterli anser sig veta om kvinnors livsval och vad som styr dessa, så känns det osannolikt att tjejer med intresse för en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning väljer bort KTH därför att det i studenttidningen förekommit en artikel som på ett delvis skämtsamt sätt försöker diskutera KTH:s jämställdhetsarbetes slogans.


[1] Se kritiken mot Linnéa Claesson och utvecklingen av podcasten En varg söker sin pod mellan 2015 och idag som bekräftelse på detta. 

Publicerad: 2020-02-12

Twitter logo

Ansvarig utgivare: Simon Sundin
© 2008 - 2020 Osqledaren.