Samhälle
Kultur
OL Gräver
Underhållning
På Campus

Uthyrning av L-huset väcker kritik

Raquel Frescia - Authorosqledaren@ths.kth.se

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har nyligen meddelat att från och med den 1 januari 2024 kommer L-huset, en central byggnad på campus, inte längre att vara tillgänglig för KTH:s studenter. Denna förändring följer en omfattande renovering av lokalerna, som nu istället kommer att vara reserverade för Försvarshögskolan (FHS).

KTH har stött på kritik för sitt sätt att hantera informationen om uthyrningen av L-huset till FHS, vilket kommer att träda i kraft från och med den 1 januari 2024. Denna plötsliga förändring, som avslöjades först när studenter observerade personal demontera utrustning, har lämnat många chockade och besvikna. Detta beslut är en del av ett större hyresavtal med FHS, som sträcker sig till 2027, men KTH förhandlar aktivt för att kunna avbryta avtalet tidigare.

Ekonomisk press bakom beslutet

I ljuset av KTH:s beslut att hyra ut L-huset till Försvarshögskolan, framträder en djupare kontext när man betraktar situationen ur perspektivet av vinstkravet som sätts på Akademiska hus. Dessa krav, som är en källa till betydande ekonomisk press på statliga lärosäten, kan ha spelat en roll i KTH:s beslut att söka alternativa inkomstkällor genom att hyra ut sina lokaler. Vidare ställer ökade hyreskonstnader universitet inför tuffa ekonomiska beslut, vilket kan innefatta att offra studenternas studieplatser och resurser för att balansera budgeten.

Effekterna av sådana ekonomiska strategier är inte bara begränsade till en minskning av fysiska utrymmen för lärande. De skapar också en atmosfär av osäkerhet och instabilitet, vilket underminerar lärosätenas förmåga till långsiktig planering och investering i framtida kapacitet. Detta är särskilt oroande i en tid då snabba förändringar i studentantal och utbildningsbehov kräver flexibla och tillgängliga utbildningsresurser. KTH-studenternas respons är ett tydligt uttryck för denna oro och frustration.

Konsekvenser för studenter

Den plötsliga stängningen av L-huset innebär en betydande förlust av värdefulla resurser för KTH:s studenter. Byggnaden, som nyligen öppnades efter renovering, innehåller flera datorsalar, klassrum och studieplatser. Dessa utrymmen har varit avgörande för studenternas lärande och samarbete. Med stängningen kommer studenter nu att stå inför ännu större utmaningar i att hitta lämpliga platser för studier och gruppaktiviteter.

KTH:s campus har redan kämpat med utrymmesbrist, och situationen förväntas förvärras med L-husets stängning. Tidigare under hösten beslutade universitetet vidare att stänga sina campus i Kista och Södertälje, en åtgärd som innebar att dessa utbildningar flyttas till huvudcampuset på Valhallavägen, vilket förväntas skapa en ökad efterfrågan på redan knappa studieplatser.

Studenter och personal har uttryckt sin oro över beslutet. Många anser att det är orimligt att minska antalet tillgängliga studieplatser samtidigt som antalet studenter på campus ökar. Denna motsägelse skapar en stressig och trång miljö som kan påverka såväl studieresultat som studenternas välbefinnande.

Studentmobilisering

Som svar på beslutet att hyra ut L-huset till FHS, har KTH-studenter mobiliserat sig genom att starta en namninsamling för att stoppa stängningen av L-huset för KTH-studenter. Denna kampanj har snabbt fångat uppmärksamheten och stödet från studentkroppen, med över 350 underskrifter som ett tydligt tecken på en stark och enad front mot beslutet. Insamlingen representerar en kollektiv röst från studenter som kräver att deras utbildningsmiljö och resurser bevaras. Detta engagemang från studenterna understryker allvaret i situationen och kräver att universitetsledningen agerar enligt det utbredda motståndet och de potentiella konsekvenserna för studenternas framtid.

Brist på studentinflytande

Studenter har lyft fram en oroande brist på studentinflytande i betydelsefulla beslutsprocesser. Nyligen framfördes åsikten att KTH har “fintat bort” möjligheten till meningsfullt studentinflytande, vilket leder till den nuvarande situationen där avtal och beslut påverkande studenters vardag redan är påskrivna och genomförda innan de ens blir medvetna om dem. Denna typ av agerande skapar en känsla av hopplöshet och marginalisering bland studenterna, där trots möjligheter att framföra klagomål eller till och med anmäla till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) för otillräcklig studentrepresentation känns det ofta som att de grundläggande frågorna förblir olösta. Det har noterats att trots det faktum att institutionen har lite manövreringsutrymme ska inte vara en ursäkt för att omgå studentinflytande.

Kritik mot kommunikationsstrategier

Studenter vid KTH har dessutom framfört betydande kritik angående universitetets kommunikationsmetoder, särskilt när det gäller att informera om öppettider inför examinationsperioden. Responsen från studenterna i ett åsiktsförmulär om vinteruppehållet avslöjar en tydlig önskan om bättre och mer direkt kommunikation, med förslag som sträcker sig över en mängd kanaler inklusive e-post, sociala medier, anslagstavlor och universitetets officiella webbsida.

Denna feedback understryker en frustration över bristande och sen kommunikation, vilket leder till förvirring och störningar i studenternas studieplaner. Mångar studenter betonar vikten av att få information i god tid, företrädesvis genom flera olika kanaler för att maximera räckvidden och effektiviteten. Ett återkommande tema är behovet av tydliga anslag placerade inom campusområdet och på relevanta digitala plattformar.

Svaren från studenterna vid KTH pekar på ett behov av en mer genomtänkt kommunikationsstrategi från universitetets sida, en som inte bara beaktar vad som kommuniceras utan också hur och när. Att få reda på ändrade öppettider i sista minuten eller genom indirekta kanaler är inte bara frustrerande utan kan också påverka studieprestationer och välbefinnande negativt. Denna frustration framgår tydligt i en kommentar från en Kårfullmäktige i S-sektionen, som uttryckte en förtvivlan över bristen på direkt kommunikation angående stängningen av L-huset, trots att sektionen är direkt berörd av beslutet. Denna känsla av försummelse förstärks av det faktum att THS hade fått information från KTH som inte delats med S-sektionen. “Det är djupt olyckligt att S-sektionen inte fick den information som THS hade fått att KTH, då S-sektionen berörs i högd grad av nedstängningen av L-huset,” sade studenten, vilket lyfter fram ett problem med informationsdistribution och intern kommunikation inom universitetet.

Detta fall av missad eller utebliven kommunikation till relevanta parter understryker en större brist i KTH:s övergripande kommunikationsstrategi, speciellt med tanke på KTH:s meddelande den 22 och 27 december om att studiemiljöerna i L-huset inte längre skulle vara tillgängliga från 1 januari 2024. När beslut berör så pass många och har så omfattande konsekvenser är det av största vikt att alla berörda parter, särskilt de som är direkt påverkade såsom S-sektionen, får informationen i tid och på ett tydligt och omfattande sätt.

Framtida utmaningar

Vidare belyser situationen vikten av att ompröva den nuvarande modellen där statliga myndigheter som Akademiska hus drivs med vinstkrav. Kritiker hävdar att detta system ofta leder till skenande kostnader som direkt påverkar institutioner som KTH, och i slutändan studenterna. Det är avgörande för Sveriges framtid att regeringen och berörda myndigheter tar dessa synpunkter på allvar och arbetar mot lösningar som prioriterar studiemiljön samt utbildningskvalitet och tillgänglighet.

KTH står inför en utmanande tid där beslut som påverkar många måste vägas noggrant. Det är viktigt att universitetets ledning lyssnar på och samarbetar med sin studentkår för att hitta hållbara och rättvisa lösningar för alla berörda parter. Framtiden för KTH:s campusmiljö och dess studenter hänger på denna viktiga balansakt.

Publicerad: 2023-12-28

Ansvarig utgivare: Benjamin Javitz
© 2008 - 2024 Osqledaren.