Samhälle
Kultur
OL Gräver
Underhållning
På Campus

Farväl Kista och Södertälje!

Anastasia Angeli - Illustratoranastasia.angeli@osqledaren.se

Filip Axelsson - Authorfilip.axelsson@osqledaren.se

Farväl campus Kista och Södertälje! Efter många om och men är nu ett inriktningsbeslut taget av universitetsstyrelsen. Men mycket är fortfarande uppe i luften och studenterna ute i Kista och Södertälje har nu en osäker framtid framför sig. Är detta en chans att utveckla utbildningen eller en katastrof i slow motion? Och hur kommer detta påverka resten av studenterna på KTH?

TL;DR finns här: Campusflytten – detta är det du behöver veta

För bakgrund kring KTH:s nuvarande ekonomiska problem, läs artikeln ”Går KTH i konkurs 2026?” Men sammanfattat så har KTH stora underskott i sin utbildningsverksamhet och kostnadsdrivande är ökade lokalkostnader. På grund av denna ekonomiska situation, började KTH utreda hur man kunde minska lokalkostnaderna redan under hösten 2022. KTH:s yttercampus (Södertälje, Kista, Flemingsberg och Solna) identifierades snabbt som ett ställe där man kunde spara pengar.

KTH:s prorektor Mikael Lindström la fram fem scenarier för KTH:s ledningsgrupp 28 mars 2023. Två av scenarierna innebar en flytt av verksamheten från Campus Södertälje respektive Kista och ITM- och EECS-skolorna fick uppdrag att utreda konsekvenserna för en eventuell flytt.

För att få en större förståelse för hur arbetet med utredningarna gått till och hur denna flytt kommer påverka studenterna på KTH så har Osqledaren träffat Maja Rosén, THS Chef för Utbildningsinflytande, som samordnat THS arbete med frågan under året.

Intervjun är redigerad och förkortad.

Beskriv hur KTH arbetat under året med att undersöka konsekvenserna av en campusflytt.

— Vi kan beskriva arbetet som att de skett i tre etapper. I mars när prorektor fick uppdraget att utreda frågan så gav han uppdraget vidare till de två berörda skolorna för att ta fram en SWOT-analys [strengths, weaknesses, opportunities, threats (ett vanligt analysverktyg)] utifrån att en flytt skulle ske. Dessa gavs till prorektor som gick igenom materialet och valde ut aspekter som kräver fördjupad analys. Denna analys utfördes av skolorna i olika arbetsgrupper. Underlagen som togs fram i dessa två steg har KTH publicerat på sin webbplats.

— Därefter har vi etappen som skrivits om i sociala medier. Som ett sista underlag för universitetsstyrelsen bad prorektor en annan konstellation att ta fram ytterligare material inför beslutet. Detta material offentliggjordes inte inför sammanträden utan sågs som möteshandlingar. Jag utgår från att detta material publiceras i framtiden.

När det slutgiltiga beslutsunderlaget bereddes, skedde det tillsammans med studenter?

— Nej. Däremot fick jag möjligheten att skriva en bilaga till underlaget. Därför har THS skickat tre sammanställda sidor av våra utredningar. Det ska också sägas att praxis är att THS inte får skicka med bilagor till universitetsstyrelsen. Rektorn valde att göra ett undantag när vi bad om det den här gången. Sen var det en utmaning att skriva bilaga till handlingar man inte sett, så det blev en fristående sammanfattning om vad studenterna sagt till oss.

Har studenternas perspektiv och farhågor tagits på allvar i processen så här långt?

— Jag upplever att vi studentrepresentanter som varit med har blivit väldigt hörda. Då har vi lyft fram aspekter om framtida studenter, de som kommer börja på programmen efter en flytt. Däremot tycker jag att KTH inte tagit sitt ansvar att kommunicera till befintliga studenter.

Vissa lärare och studenter på KTH har uttryckt att de uppfattat bristande transparens från KTH:s ledning kring processen under året. Att universitetsstyrelsen inte publicerade beslutsunderlagen inför sammanträdet 22 november har mött skarp kritik. En av den mest vokala kritiken kom från Årets lärare 2022 Carl-Mikael ”Bellman” Zetterling som är baserad i Kista och publicerade ett öppet brev på LinkedIn 20/11 där han uttryckte sin oro:

”Det jag främst vill peka ut är bristen på riktigt förankring av detta beslut. Cirkusen startade i våras, då vi anmodades ta fram en SWOT-analys med för- och nackdelar med att flytta. När vi […] varken hittade ekonomiska eller kvalitetshöjande argument för flytten, trodde vi att det skulle sluta där. Istället fick skolchefen för EECS, Professor Ann Lantz, i uppgift att ersätta det underlaget och ’lyfta fram positiva aspekter med en flytt från Kista till Valhallavägen’. Detta beslutsunderlag har vi inte fått se, och det material som prorektor skickat ut inför styrelsemötet får vi veta är ’hemligstämplad’.”

I skrivande stund, 24 november 2023, har hans inlägg 384 reaktioner, både från studenter och personal. I inlägget skriver Bellman: ”Detta är inte en transparent och förankrad process. Om flytten skulle lösa något problem, vilket prorektorn fortfarande inte kunnat visa, skulle vi kunna acceptera det, men nu måste vi vända oss emot det.”

Vi frågade Maja om hennes uppfattning av processens transparens:

KTH har mött kritik från både studenter och personal om att processen så här långt har varit icke-transparent. Hur ser din uppfattning ut?

— De har hållit det mycket på ”need to know basis”. Men det är såklart väldigt många som vill veta eftersom den här typen av omstrukturering skapar jättemycket osäkerhet och frågetecken i en organisation. Jag ser också utmaningar i att om man sprider delar av det man kommit fram till utan att ge tillräckligt med sammanhang så finns det en risk att det blir missledande. Jag tror att det är det man försökt undvika. Sen har jag tyckt att det varit lite respektlöst från KTH:s sida att inte återkoppla till de parter som varit med och skrivit underlag.

I beslutet från universitetsstyrelsen så finns det en preliminär tidsplan för flytten, KTH siktar på att den ska vara klar 2027. Förutom detta finns det inga konkreta detaljer om hur flytten ska gå till i praktiken, vilket självklart orsakar stor osäkerhet bland studenter och personal. Som det ser ut just nu kommer en mer detaljerad projektplan att läggas fram i februari 2023.

Vi frågade Maja om vad hon tror om processen framöver:

KTH har inte beslutat om hur flytten ska genomföras i praktiken vilket orsakar stor osäkerhet bland både studenter och personal. Hur tror du att processen kommer gå till?

— Nu blir det en del spekulation här. Jag tror att de kommer tycka att de lägger fram en detaljerad tidsplan och instruktion i februari men det kommer uppstå väldigt många frågetecken ändå ute i verksamheten.

— Förhoppningen som THS har, givet de ramar som vi fått, är att flytten sker under ett års tid från slutet av 2026 och under 2027. Vi vet att själva flyttandet kommer skapa stor oro för studenter och oordning hos KTH oavsett hur välplanerad flytten är. Vi är inte de enda som driver att den fysiska flytten ska ske snabbt och att åren inför ska läggas på planeringsarbete så att den blir så smidig som möjligt. Jag hoppas att KTH tar större ansvar för att informera studenter under processens gång.

— Jag tror att KTH kommer välja att välkomna nya studenter till Valhallavägen istället för på campus i Kista respektive Södertälje där utbildningarna är förlagda idag redan innan 2026/2027. Framförallt för att de upplever personalbrist i Kista.

Även om utbildningen inte flyttas direkt så kommer avvecklingen av verksamheten ändå påverka studentlivet och studenternas gemenskap. Det är också en öppen fråga i dag om hur beslutet kommer påverka TT- och IN-sektionernas framtid. Om exempelvis program kommer slås ihop så kanske det blir aktuellt att slå ihop sektioner också, men detta är fortfarande en framtida diskussion. Även sektionslokaler för de över tusen studenter som kommer till huvudcampus behöver utredas.

THS och studentrepresentanter från både IN- och TT-sektionerna har varit aktiva deltagare i arbetet som lett fram till beslutet kring campusflytt. Om man läser de underlag som publicerats på KTH:s intranät kan man se studenternas medverkan tydligt. THS har tillsammans med sektionerna skickat ut enkäter till studenterna på campusen. Vi frågade Maja om hon ville dela med sig av några slutsatser från de undersökningarna:

THS har tillsammans med IN- och TT-sektionerna undersökt vad studenterna på Campus Kista och Södertälje kände kring eventuella campusflyttar inför beslutet. Finns det några slutsatser från den undersökningen du vill dela?

— Det finns många spännande slutsatser! Jag är väldigt tacksam för att så många studenter delat med sig av åsikter i enkätundersökningarna. Det blir väldigt lätt känslotexter i den här typen av enkäter men det är många som lyckats gå steget djupare och resonerat, vilket har hjälp mig väldigt mycket i arbetet.

— Det har kommit fram att många studenter i Kista känner en gemenskap på campus på ett sätt som jag tycker är precis vad man vill uppnå, där fakultet, studenter och industri alla delar IT-intresset och att det också värderas. De ser det som en vinst med att vara i en miljö där alla intresserar sig av IT och informations-/kommunikationsteknik. Det var en fin slutsats.

— Sen har vi en lite tråkigare slutsats från Södertälje där flera av de studenter som ställer sig emot en flytt också uppger att de inte hade haft möjligheten att läsa sin utbildning om den var belagd på Valhallavägen. Det är en tung sanning att bära med sig in i nästa steg av processen.

Självstudieplatser lyfts som en viktig aspekt i THS undersökningar och det speglas i underlagen som skolorna tagit fram. Här är dock underlagen mer pessimistiska, i EECS-skolans rapport kan man läsa att KTH väntas förlora 570 självstudieplatser när campus Kista upphör. ITM-skolans rapport uppger att 200 nya självstudieplatser skulle behöva skapas på campus Valhallavägen för att ersätta de studieplatser som finns i Södertälje. Hur KTH ska säkerställa att tillräckligt många självstudieplatser ska ersättas på ett redan trångt campus finns det ingen konkret plan för, men Maja uppger att THS gjort frågan kring studieplatser högaktuell på KTH den senaste tiden.

En oro som många studenter har är att det kommer bli ännu trängre på resterande campus när verksamheten på campus Kista och Södertälje ska flytta, exempelvis gällande självstudieplatser. Hur ser du på den oron?

— Den är väldigt befogad. Det är väldigt verklighetsförankrat att det är trångt och det är svårt att veta var det finns plats för en. Sen har vi lyckats driva detta till en väldigt aktuell fråga på KTH tack vare THS påverkansarbete och har explicit uttalande från rektor att detta är en prioriterad fråga. Prorektor har sagt att de ”ser väldigt allvarligt på studieplatser”.

— KTH undersöker redan nu möjligheterna att hitta fler och rusta upp de självstudieplatser som inte duger idag. De är ute och räknar studieplatser, ”as we speak”, enligt THS definition av en självstudieplats. KTH har anställt sex amanuenser som går och räknar studieplatser enligt kriterier som KTH och THS gemensamt kommit fram till. Jag är övertygad att om vi fortsätter driva frågan så kommer vi hitta en fin lösning till 2027.

I universitetsstyrelsen finns tre studentrepresentanter, utsedda av THS. Dessa är THS Kårordförande Niklas Carlbaum, före detta Kårordförande Cornelia Haag samt Doktorandsektionens ordförande Daniel Medeiros. Osqledaren har tagit del av mötesprotokollet och där framgår det att alla tre studentrepresentanter röstade för förslaget att flytta verksamheten från Kista och Södertälje. Studentrepresentanterna villkorade sitt stöd med en kravlista, samma kravlista som sedan publicerades i ett uttalande från THS på eftermiddagen 22 november.

Denna kravlista innehåller bland annat ett löfte från KTH:s sida att skapa fler adekvata studieplatser för självstudier, sektionslokal för IN-sektionen och ”sektionslokalsutrymme för studentpopulationen från Södertälje” samt rimligt schema på individnivå för studenter och lärare, med mera. I beslutet så finns följande formulering: ”Projekt och tidplaner för flyttarna samt ekonomisk analys ska presenteras för styrelsen i februari och THS synpunkter som är centrala för flyttarna ska särskilt beaktas” vilket indikerar på att dessa krav ingår i beslutet och kan tolkas som löften från KTH:s sida.

Det är lätt att fokusera på negativa aspekter av den här typen av förändringar men det är värt att fråga: finns det potential för en positiv utveckling av utbildningen i samband med detta beslut? Vi frågade Maja:

Tror du att det kommer finnas några positiva aspekter med en flytt?

— Korta svaret är: givetvis ja, klart det finns. KTH har mycket visioner för vad som nu ska hända när verksamheten koncentreras. Jag tror inte att alla de visionerna kommer uppnås genom en flytt utan jag tror att många av de visionerna egentligen kräver andra åtgärder för att uppnås. Vi vet att studenter som idag studerar vid Kista och Södertälje kommer kunna ta del av stödet som finns centralt på ett helt annat sätt, både från KTH och THS. De kommer få tillgång till biblioteket och en större FUNKA-avdelning, exempelvis.

— Vi vet också att studenter från både Södertälje och Kista efterfrågat en större universitetskänsla i sina lärandemiljöer vilket de kommer få genom att vara på Valhallavägen. Vi ser också vinster med att slippa samläsning mellan högskole- och civilingenjörer vilket sker i för hög utsträckning för vad som är gynnsamt för lärande idag. Det ska vara olika karaktär på kurserna men det tillåts inte på grund av lärarbrist i Kista.

Det som man kan säga med säkerhet är att KTH har mycket arbete framför sig. Flyttprocessen kommer att ta flera år och kommer att vara en aktuell fråga under en lång tid framöver. Den kommer påverka alla studenter på KTH, oavsett om man går på campus Kista, Södertälje eller KTH:s andra campus. I februari kommer vi veta mer om hur processen kommer gå till.

Om du kunde ge ett råd till KTH om flyttprocessen, vad skulle rådet vara?

— Ta ansvar för att kommunicera till befintliga studenter!

Publicerad: 2023-12-28

Ansvarig utgivare: Benjamin Javitz
© 2008 - 2024 Osqledaren.