Vem var först med att stå nere på jorden kolla upp mot himlen med tanken om att en dag sväva där uppe? När detta var gjort kan man undra vem som var först med att prata högt om det och samtidigt inte bli anklagad för psykisk sjukdom. Att fantisera fritt, skicka hunden till rymden eller leva i en plåtlåda på marken kan förflytta mänskligheten framåt på ett oförutsägbart vis. Läs mer >

Teleskop betyder fjärrseende på grekiska och det första byggdes redan 1608 av Hans Lippershey från Nederländerna. Uppfinningen kom att användas och förbättras av forskare som Galileo Galilei och Sir Isaac Newton bland andra, vars upptäckter ligger till grund för ämnesområdena astronomi och fysik. Läs mer >

Vi kommer upp i friska luften utanför Vretens tunnelbanestation utan att riktigt veta vart vi ska ta vägen. Egentligen är vi lite oförberedda och funderar en stund på hur vägbeskrivningen vi fick faktiskt löd. Sedan vrider vi våra huvuden något åt vänster för att se om vi kan få några ledtrådar om vart vi ska, som t.ex. en skylt som det står SSC eller liknande på. Vi ser då en parabol stor nog att kunna ta in alla tv-kanaler från de närmaste 25 solsystemen och bredvid den en liten raket som, om man klassificerade raketer som man gör med bilar, antagligen skulle räknas till mellanraketsklassen. Scenen ser allt som allt ut lite som ett bondskurkstillhåll, där marken när som helst kan öppna sig samtidigt som en entonig röst säger ”ten minutes and counting” och det samtidigt springer runt en man som skjuter hejdukar. Läs mer >

Om du placerar 11,3 Mount Everest’s på varandra och sedan bestiger dem befinner du dig på gränsen till yttre rymden. Närmare bestämt 100 km över havet tar jordens atmosfär slut och rymden vid enligt en definition av Fédération Aéronautique Internationale (FAI). Namnet »karmanlinjen« till trots är det ingen skarp gräns då jordens atmosfär gradvis tunnas ut.

- Men det är ovanför det mesta, klargör Jon-Erik Dahlin – som kan komma att bli den andra svensken att ta sig över den.

Läs mer >

I vinter klubbar KTH:s styrelse igenom slutversionen av Vision 2027, visionsdokumentet som är tänkt att bestämma KTH:s riktning för sexton år framöver. Men vilken är den riktningen? Hur påverkas studenterna? Och kommer vi få se en stor, upplyst KTH-skylt på campus, synlig från hela Stockholm, om sexton år? Läs mer >

”Grabbar, jag har en idé! Vi åker till Istanbul. Med bil.” Det var ungefär så det lät när jag och tre andra småspontana KTH-killar planerade vår roadtrip. Vi visste vart vi siktade, vi hade en bil och vi hade packat ner ett tält. Resan började i Vårberg. Läs mer >

Vetenskapens väg till målet kan vissa gånger vara krokig och ibland även resultera i en helt ny slutdestination. Många gånger har ett snedsteg resulterat i något revolutionerande och fantastisk. I vissa fall har det snarare lett till något direkt skrattretande. Läs mer >

Project China is a collaboration between two Swedish universities, Royal Institute of Technology (KTH) and Stockholm School of Economics (SSE), both located in Stockholm, and two Chinese universities, Tsinghua University in Beijing and Fudan University in Shanghai. Today the project is Sweden’s largest international student project.

The project is an opportunity for students and companies to meet and learn from each other. The goal is also to increase the insight and understanding of the two countries similarities and differences both with regard to culture and business routines. Läs mer >

I höst är det 30 år sedan Armada sjösattes för första gången. Varje år sedan dess har tusentals engagerade teknologer på KTH tillsammans med samarbetande företag kastat loss för en ny seglats, och varje år har de rott i hamn med seglen i topp. Osqledaren har pratat med projektledarna från 1981, 1991, 2001 och 2011 för att få veta mer om hur Armada har utvecklats genom åren.

Läs mer >

I Kina produceras väldigt mycket. Exempelvis mest växthusgaser i världen. Hela 70 % av Kinas energi produceras av kol, något som bidragit till att 16 av världens 20 smutsigaste städer ligger i Kina. Det är inte riktigt så att alla miljöproblem har en »Made in China« stämpel där bak, men det är inte ett sammanträffande att det mesta man hör om Kina i samband med ordet miljö är negativt. Det stora landet kritiseras hårt av omvärlden och trycket är starkt på Kina att de ska minska sina utsläpp. Läs mer >