Föreställ er en värld. En värld som vi skapar nu, men som vi upplever först om en snar framtid. Denna värld är genialiskt enkelt utformad, den är binär. Alla val vi gör i denna värld är antingen ja eller nej, svart eller vitt, ett eller noll. Umgängesstatus, civilstatus, facebookstatus, alla är binära och omöjliga att missförstå.

Läs mer >

Kvinnlig sexualitet är ett omdiskuterat men ack så tabubelagt ämne. Vid närmare eftertanke kan jag bara komma på två litterära genrer som berör den i någon större utsträckning, harlequinromaner och chicklitt, de av etablissemanget kanske mest föraktade genrerna av idag.

Läs mer >

»Dating is simply practice for divorce.« Pastor Randy stared at me in his office in the middle of our weekly conversation. Behind him was an anti-masturbation poster hanging on the wall that said, »Let go and let God.« Randy was the youth pastor at Grace Church in my small hometown in the southern United States. He served as my mentor and personal guide into manhood, discussing an array of topics that I could never comfortably bring up with my family. Five years later while standing in an Apoteket on Sveavägen holding a pink vibrator in my hand, I wondered to myself what Randy would say to me now. Läs mer >

Jag googlar »vänta med sex«. Första träffen jag får upp är »Vem i helvete väntar med sex?« – en uppmaning från en äldre man till oss ungdomar att njuta medan vi har chansen, innan vi blir gamla och gråa – följt av en orolig tjej på 25 år som på ett forum frågar hur länge killar kan vänta med sex. Hon är inte oskuld, men hon har träffat en kille som hon verkligen gillar och vill vara säker på att relationen inte bara kommer att handla om sex. Tredje träffen handlar om Andreas, som i SvD berättar att han väntar på den livslånga kärleken.

Läs mer >

När jag ska intensivplugga bunkrar jag upp med massa fräscha papper och pennor, bärbar dator och alla böcker som kan behövas och lite extra, kakor och te och kaffe och juice. Jag ställer mig för att se på bordet där allt är dukat. Jag är nöjd och stressad. Det är dags. Laddad och redo som en nysmörjd revolver. Nu sätter jag igång. Jag börjar städa.

Aldrig blir huset så rent som när jag har för lite tid att plugga till ett stort prov. Fönstren glittrar i solen, vidöppna svänger de fram och tillbaka för att vädra lägenheten, oavsett om det råder midvinterkyla eller spöregn där ute. Blir bara fräschare. Ljudet av trafik från gatan nedanför fyller hemmet på ett mycket hemtrevligt vis. Det låter som städdags

Läs mer >

The clouds started to get thinner and the height began to drop. Anxiety ever increasing, excitement reaching new heights, thrill in full swing and the anticipation knew no bounds.

How it will be? Will it be the same as I have heard? Will I adjust to the new environment? And most importantly, how will an international Pakistani student like me be welcomed?  These were my feelings and thoughts when the pilot of the Boeing 777 announced that we would land at Arlanda Airport, Stockholm in about ten minutes.

Läs mer >

Stora ytor, låg hyra och högt i tak var min vardag. Att ha egen bil, fri parkering och kunna cykla vart jag ville var min frihet. Att inte behöva oroa mig över bostäder, alltid kunna ta mig hem om kvällarna och att veta var man hör hemma var min trygghet. Så en dag kom ett brev i brevlådan och min trygghet och mitt stilla liv var rubbat.

Antagningsbeskedet kom en dag i slutet på juli och panik utbröt. Tre veckor kvar tills mot- tagningen skulle börja och frågan är var man egentligen ska bo någonstans. Att hitta bostad i min nya hemstad var inget lätt projekt. Läs mer >

»Rör inte Stinki!« skriker min mor och syftar på det exemplar av ospecifierat barrträd som står bredvid den stora verandan på sommarstället och sträcker sina raka armar upp mot skyn i en klunga. Stinki förärade sig namnet någon gång i min barndom dels på grund av en overload av högläsning av Mumintrollen och dels för dess odiskutabla fulhet och dess korthet. När grannens kor en höst för länge sen bröt sig in i trädgården uppfattade tjuren det då, enligt källor, ståtliga barrträdet som en värdig rival och sänkte i dess hjärta sina magnifika horn. Gång på gång stångade tjuren obarmhärtigt tills allt som resterade av det stolta trädet, som vågat jämföra sig med tjurens mäktiga krona, hängde slokande. En barrig samling grenar. Läs mer >

”Då kan det hända att jag ställer mig frågan; är folk i allmänhet riktigt elaka? Kanhända är det att lura sig själv att intala sig någonting annat.” Läs mer >

”Så det är inte bara en känsla i kyrkan eller ett sällskap på tunnelbanan, det är vårt första sätt att uttrycka oss med början i jollrandet i vaggan, ett sätt att återfå något som varit förlorat för alltid och ger energi att orka mer och ge allt.” Läs mer >