I april 2012 är det planerat för inflyttning i Greenhouse Labs, ett samarbete mellan KTH och Kemiskolan. Den nya byggnaden är tänkt att husera nystartade innovativa kemiföretag. Placerat mellan institutionerna för kemi och kemiteknik ligger nära till forskningsexpertis, KTH Innovation och KTH Chalmers Capital.

– Genom att skapa en ny verksamhet, Greenhouse Labs, tar KTH och Skolan för Kemivetenskap initiativet till att öka innovationskraften och stärka entreprenörskapet inom kemiområdet, säger Peter Gudmundson, rektor för KTH.

Greenhouse Labs kommer att bestå av två våningar och ha 17 labbmiljöer.

Bild: KTH

Som Osqledaren berättade i Nummer 1 har KTH investerat i en ny dator. Nu är utbyggnaden av systemet klart och maxar ut dryga 305 teraflops. I jämförelse motsvarar den 35 000 iPads eller 18 000 snabba dubbelkärniga PC-datorer.

– Det var extra spännande att se att forskare bara några ynka dagar efter uppgraderingen lyckades köra beräkningar som involverade nästan alla 36 000 processorkärnor. Det var för övrigt det största jobbet som någonsin körts på en svensk superdator, säger Erwin Laure, chef för superdatorcentrum PDC på KTH. Läs mer >

Artificiell intelligens (AI) håller på att bli en del av vår vardag, utan att vi egentligen märker det. När du handlar med aktier, beställer tåg via telefon eller ska lära dig ett nytt språk kan det vara så att AI står bakom. Inom industrin är tekniken något man strävar efter att använda för att uppnå mer intelligenta arbetsplatser. Och snart kanske varje svenskt hem har en egen robot som passar barnen? Läs mer >

Tore Brinck har tillsammans med sitt forskarlag hittat en kandidat till framtida raketbränslen. Den nya molekylen heter Trinitramid, N(NO2)3, och ställer sig i skaran av de tidigare åtta kända kväveoxiderna. Läs mer >

Både Arkitekturskolan och KTH centralt har i dagarna fått stora forskningsanslag. Arkitekturskolan och gruppen Spatial Analys och Design (SAD) kommer kunna spendera 18 miljoner på fortsatt forskning om säkerhet i byggnader, städers möjligheter med ett mindre biltätt samhälle och byggnadsplaner som inte bara beaktar sociala och ekonomiska system utan även ekologiska system.

Dessutom är KTH tillsammans med Chalmers Tekniska högskola och Danmarks tekniska högskola med i en av nordens största forskningssatsningar någonsin. Danska Novo Nordisk Fond ger de tre skolorna tillsammans 850 miljoner kronor för att sätta upp ett forskningscentrum för bioenergi och förnybara resurser. Läs mer >

Relationer och kärlek kan tyckas ligga långt ifrån matematikböckernas formler, men visst vore det praktiskt att kunna räkna ut vem din framtida partner ska bli och lämna över alla svåra beslut till integraler och funktioner. Osqledaren lämnar för ett ögonblick campus för att åka till Stockholms universitet och träffa Pontus Strimling, forskare och doktor inom diskret matematik kring hur kultur förändras över tiden. Frågeställningen är enkel, finns det matematiska formler för relationer och kärlek? Läs mer >

KTH ingår i forskningsprojektet ENCORE som under de kommande tre åren ska använda 32 miljoner kronor för att skapa en användbar struktur av processorer med många kärnor. Dagens datorer använder vanligtvis överskådliga två kärnor, men upp till åtta förekommer. Inom en överskådlig framtid kommer antalet kärnor att ha ökat till hundratals.

– KTH kommer i projektet att bidra med utveckling av system för att schemalägga beräkningsdelar så effektivt som möjligt på kärnor av olika typer, detta för att säkerställa realtidsegenskaper och effektiv hantering av resurser som till exempel minne, säger Mats Brorsson, professor i datorarkitektur på Skolan för informations- och kommunikationsteknik på KTH.

Foto: Peter Larsson, KTH

Människans luktsinne är tämligen begränsat men näsan som fysikprofessor Thomas Lindblad och José Chilo, tidigare doktorand vid KTH och numera universitetslektor vid Högskolan i Gävle, har tagit fram kan skilja på det mesta. Läs mer >

Andre Geim och Konstantin Novoselov belönas med årets Nobelpris i fysik för materialet grafen. Grafen är, enkelt uttryckt, en 2-dimensionell samling kolatomer ordnade i ett hönsnätsmönster. Grafen är en beståndsdel i grafit som finns i vanliga blyertspennor.

Grafen spås få stor betydelse i framtiden då det är starkare än stål och leder ström bättre än koppar.

Grafen, atomstruktur, Bild från Wikipedia

Läs mer >

Robert G. Edwards tilldelas 2010 års nobelpris i fysiologi eller medicin för sina insatser inom IVL (provrörsbefruktning). Edwards publicerade sin första rapport på ämnet, Maturation in vitro of human ovarian oocytes,redan 1965. Sedan dröjde det 12 år tills det första provrörsbefruktade barnet Louise föddes.

Ofrivillig barnlöshet är ett problem för hela 10 % av de par som försöker få barn och hittills har ca 4 miljoner barn fötts efter IVL.

Nobelpriset i medicin eller fysiologi delas ut av Nobelförsamlingen, bestående av 50 professorer på Karolinska Institutet.