Skulle du klara av att leva på 5 000 kronor i månaden? Det gör Zahir. Zahir är 23 år och kommer från Bangladesh. Han doktorerar på skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och är en så kallad ”sandwich-doktorand”. Han är både inskriven på KTH och på sitt hemuniversitet i Bangladesh och spenderar ett halvår i varje land.

Skulle du klara av att leva på 5 000 kronor i månaden? Det gör Zahir. Zahir är 23 år och kommer från Bangladesh. Han doktorerar på skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och är en så kallad ”sandwich-doktorand”. Han är både inskriven på KTH och på sitt hemuniversitet i Bangladesh och spenderar ett halvår i varje land.

Zahir är en fiktiv person men hans situation är verklig. Rektors beslut om att ta bort miniminivån för stipendier kan göra att utländska doktorander knappt klarar av att leva i Sverige. Det finns doktorander på KTH som har blivit av med sitt stipendium från KTH och därför måste klara sig på det stipendium de får från sitt hemuniversitet. De vågar ofta inte berätta om sin situation eftersom att de är rädda för att förlora sin doktorandplats.

Som doktorand finns tre olika sätt att finansiera sitt uppehälle under forskningstiden; doktorandanställning, utbildningsbidrag och stipendium. Av dessa tre ger doktorandanställning mest säkerhet eftersom det liknar ett vanligt jobb med pensionsavtal och möjlighet till försäkringskassans förmåner. Utbildningsbidraget bestäms av regeringen och är konstant under tiden de får bidraget. Doktorander med utbildningsbidrag har ofta även en assistenttjänst. De får också fast anställning de sista två åren av sin doktorandtjänst.

Stipendieformen är svår att greppa, många olika regler påverkar dess storlek och hur de betalas ut. Framför allt är skatteverkets regler viktiga. Till exempel får inte stipendier komma från skattepengar och stipendiater får inte utföra arbete som kan tolkas som att det gynnar institutionen.

När KTH finansierar doktorander genom stipendier är det ett sätt för skolan att slippa betala skatt och socialavgifter. I somras bestämde rektor att minimibeloppet för en stipendiedoktorand är 11 000 kronor i månaden, vilket går att leva på. Det kan tyckas att 11 000 kronor är mycket pengar jämfört med studielånet. Men en doktorand är samtidigt färdig civilingenjör och ute i arbetslivet förväntas nästan det dubbla som ingångslön.

Redan den 2:a december reviderades beslutet. ”För forskarstuderande med egna stipendier… kan respektive skola besluta i varje enskilt fall om kompletterande stipendium upp till miniminivån” står det i rektors beslut Dnr VL-2008-0572 Doss 411. Det betyder att det inte är obligatoriskt för doktorander med stipendier från andra universitet att få ett kompletterande stipendium från KTH för att uppnå miniminivån. För svenska studenter brukar det inte vara något problem, men det påverkar utländska doktorander. Det finns många utländska doktorander på KTH som kommer från länder med längre lönenivåer än Sverige, som till exempel Bangladesh och Kina. Dessa doktorander får kanske ett stipendium från sitt hemuniversitet som räcker att leva på där, men här i Sverige räcker det inte ens till att hyra ett korridorsrum på lappis.

KTH får en summa pengar av staten för varje disputerad doktorand, liksom äran och står med i alla publikationer som doktoranden skrivit. När KTH inte ger ut stipendier utför i praktiken doktoranden forskning gratis och det är just de utländska doktoranderna som kommer i kläm. De känner inte till svenska lagar och rättigheter och om de mot förmodan inser att de har vissa rättigheter är de är ovana att protestera när de blir felbehandlade. Det har varit mycket svårt att finna en doktorand som vill berätta om sin situation, och hur de påverkats av rektors beslut. Många är nog rädda för att förlora sin doktorandplats. Däremot har flera källor bekräftat att en grupp doktorander redan har förlorat sina stipendier från KTH. Att beslutet att ta bort minimibeloppet för stipendiedoktorander påverkar dem som inte vågar säga ifrån är beklagligt och sorgligt.

Nästa gång du får pengar från CSN, tänk på sådana personer som Zahir som har mycket mindre än studielånet att leva av trots att de är doktorander.